Livet blir och är inte alltid vad man har tänkt/ tror att det är, detta har jag nu de senaste dagarna fått inse på fel sätt  !

Det hela började i Onsdags då jag under mitt lätta löppass återigen haft som hållkänsla på vänster sida fast lite av det mera smärtsamma hållet. Jag var helt inställd på att detta hade med mitt fall för närmare 1,5 vecka sedan (nu 2 v sedan) att göra, jag misstänkte att detta ev kunde vara en spricka/ fraktur på ett revben. Då jag har en fritids olycksfallsförsäkring som skulle ersätta detta så åkte jag upp till Löwenströmska Närakuten för att dokumentera denna skada och på detta vis kanske få en slant.

Väl uppe på Löwet så röntgade de mina revben och lungan på vänster sida, det var här det blev fel! Det fanns inga som helst fel på vare sig revben eller lunga så bara för att utesluta allt så ville läkaren koppla på mig ett EKG.

När jag kopplades upp på EKG:t så såg det inte alls normalt ut med min hjärtrytm, de testade till och med 2 st maskiner för säkerhets skull. Läkaren lugnade med att detta inte alls behövde vara någonting då vältranade människor inte alltid (sälan) har vad man anser normal hjärtrytm. Hur som helst så fick jag remiss och stränga order att åka raka vägen till Danderyds sjukhus för att där kunde de göra noggrannare undersökningar och ta lite mera prover, rätt less som jag var på sjukhus vid detta laget (bara en massa väntan!!) så följde jag ändå läkarens råd!

På Danderyds sjukhus så tog det på akuten ytterligare ett EKG föjlt av ytterliggare 2 EKG till, nu började jag att bli orolig för det var ju egentligen ingen av dem som sa någonting utan det bara testades och testades.... Till slut så kom det äntligen en läkare som förklarade att det troligen rörde sig om Hjärtmuskelinflamation (!!!), han körde ett ultraljud på mitt hjärta och kunde då nästintill konstatera att det rörde sig om just hjärtmuskelinflamation. Han meddelade att de nu skulle lägga in mig!!!

Det var bara att ringa Madde och meddela om domen och hon fick fixa skjuts till sjukan för att hämta upp Leffe ur bilen, jag var ju trots allt påväg till jobbet och skulle ju bara dokumentera en revbensskada först!!!

Jag blev Onsdag kväll strax efter 22.00 inlagd på korttidsavdelningen för hjärtpatienter, det var jag och en massa personer med hjärtflimmer, härtinfarkter och vad det är för en massa hjärtsjukdommar!! Jag kan ju lugnt säga att jag inte alls passade in i detta fack av patienter som fanns här!

Man satte en droppkanyl (om den skulle behövas) i min högra arm, tog en uppsättning blodprover kopplade på mig en massa sladdar för att ha ständig övervakning på mitt hjärtas verksamhet. Jag var nu inlåst på denna avdelning och fick inte lämna den, fick röra mig fritt men bara inne på avdelningen.

Jag satte mig sedan i sällskapsrummet för att invänta Madde som var påväg (tack Emma för att du hjälpte till att skjutsa), det var helt tyst och stilla på avdelningen då alla hade gått och lagt sig. När väl Madde och Emma kom så satte vi och pratade ett tag innan de åkte hemåt och jag gick och la mig.

Kl. 02.00 så var det väckning för ytterligare ett blodprov. 

Sömnen denna natt var kass, en massa sladdar och så ont, gjorde att jag knappt sov någnting alls. Gick upp strax efter kl. 06.00 då jag var riktigt hungrig, visade sig då att frukost serveras först kl. 08.00

Kl.08.00 var det nytt blodprov innan frukosten kunde ätas.

Vid ca kl. 10.00 så fick jag besök av läkarna som gick ronden, de förklarade då att det som gällde för mig nu var att ta det lugnt. De ville köra ett bättre ultraljud och hade på mina blodprover konstaterat att det rörde sig om just hjärtmuskelinflamation, nu ville de på ultraljudet se om det var så pass illa så att medicinering krävdes!

Denna dag blev det bara att ta det lugnt, ultraljud på eftermiddagen och ett besök av Madde och Bosse var väl allt som egentligen hände. Jag blev kvar ytterligare en natt!!!

Idag så kom så läkarna på ronden strax efter kl 09.00, nu hade de besked till mig angående ultraljudet - det såg bra ut och jag klarade mig utan medicin.

Jag fick nu beskedet att jag skulle få åka hem, det var dock klara order om att jag skall ta det mkt lugnt, absolut ingen som helst träning (fysisk ansträngning) på minst 4 veckor. Om 4 veckor skall det göras ett maxtest på cykel för att se att hjärtmuskelinflamationen läkt som den skall. Jag blev även sjukskriven fram t o m 30/4 (!!!), ingen träning och inget jobb!!! Vad f.n skall jag göra nu då!?!? Det löser sig, det viktigaste är ju ändå att detta skall bli bra!!!

Anledningen till att jag har fått hjärtmuskelinflamation är att jag har tränat hårt samtidigt som jag har haft något virus i kroppen! Jag kan dock inte alls påminna mig om någon känsla av ett virus, det jag kan komma ihåg är att det gått extremt segt med träningen den senaste tiden och med facit i hand så var nog detta den enda signalen som kroppen gav mig! Det jag nu lärt mig är att ALDRIG någonsin mera träna med förkylning och annat småskitt i kroppen, det är inte värt det om det skall gå såhär!!! Min tanke har ju alltid varit att visst det kan hända men det händer ju inte mig, har aldrig haft nån annan i min närhet som drabbats av detta!

Nu kan jag ställa in alla tävlingar fram till sommaren, möjligtvis att jag kanske kan jogga runt på Göteborgsvarvet (slutet av Maj) om läkningen går som den skall.  Nått maxlopp i Gbg är totalt uteslutet utan det handlar mer om att ev köra/ jogga just för att det är tradition!

Hur somhelst, det viktigtaste just nu är att jag skall bli fri från detta!!! Träningen och jobbet finns kvar där borta och väntar på mig, sköter jag inte mina order från läkarna så kanske jag inte har livet kvar ens!!! Tänk på detta alla ni som tränar trotts förkylning i kroppen, ÄR DET VÄRT DETTA!?!?!

Igår så var det ju tävlingsdax igen, 3000 m inomhus var vad som erbjöds.

Ny kan läsa i tidigare inlägget om mina tankar inför loppet, jag kan ju milt sagt säga att det gick åt helvete med vad jag hoppades på  . Med tanke på att jag tränat på bra och lyckats bra med alla mina pass, även om många av dessa har gått på bandet så hade jag ju trott på bättre än såhär!?!

Jag tog mig i mål på 10:00,30 (officiel tid) och detta gav en 6:e plats i DM (mkt klent startfält!!). Detta var den sämsta tiden jag någonsin noterats för på ett 3000 m lopp, 5:e loppet på denna distansen.

Nu har jag en vecka på mig att hitta fart och form för att i årets sista inomhustävling visa vad jag egentligen kan prestera!?!? Kommande helg är det nämligen dax igen för ett 3000 m lopp i Sätrahallen.

Idag så är det för övrigt dax att börja jobba igen men innan detta så skall det hinnas med en hel del, jag skall ner till Väsby Läkargrupp och göra en fullständig hälsokorntroll (det är dags nu när man jobbat natt i 13 år!!!), detta borde ju f.n företaget stå för men så är tydligen inte alls fallet (skall forska lite mer i vad som egentligen gäller där!?). Efter hälsochecken så skall jag springa & styrketräna lite nere på gymmet innan det är dags att fösöka hinna med lite vila innan det stundar massage på jobbet innan nattens arbete väntar, späckat schema där alltså!

Oj vad dagarna går fort när man är ledig!

Nu har jag inte bloggat sedan i Torsdags så det är väl dags att skriva ett par rader!

Sedan senast så har följande hänt,

Fredag: Storstädning av hemmet på förmiddagen, löppass på gymmets löpband på eftermiddagen (60 min, 13,8 km). Inhandlande av alla hjärtansdag pressent och för övrigt en lugnare kväll med TV tittande.

Lördag: Vilodag från träning!!! Passade på att åka och köpa ett Nintendo Wii, ni kan ju bara gissa på vad resten av tiden fram till OS sändningarna roades med, SPELA!!! 

Idag så är det dags att försöka skaka fram lite fart, eller mkt, i benen. Jag skall idag ställa mig bakom startlinjen för att springa den distans som jag upplevt som den mest smärtsamma av de jag sprungit, 3000 m. 15 varv på Särtahallens inomhusbana!

Denna sträckan gör ont från varv 2 och hela vägen in i mål, det skall ju gå i sådan överfart! Att springa 3000 m i sig är ju ingenting jobbigt, men att göra detta i ca 3.13 min/km (18.6-18.7 km/h) - Detta smärtar!!!

Mina förhoppningar med detta lopp är att få se hur jag ligger till formmässigt, jag jämför då gärna med de tider jag gjorde för 2 år sedan (min än så länge bästa säsong). Tiden på 3000 m då stanade på 9.40,78 så det är väl den jag skall försöka match idag!?

Sattsar på att springa varje varv på ca 38,5 sek = 9.39 i mål

Nu återstår ju bara att plåga sig igenom detta och se vart det slutar, kan ju tillägga att jag inte alls känner mig i nån kanonform. Känner mig för tung och pluffsig, hoppas på en annan känsla vid starten ca kl. 15.10!? 

Nu har det gått ett par dagar sedan senast igen, har haft en hel del att göra igen!

En liten snabbis om vad som pågått här:

Fredag: Klev av nattjobb och vände brutalt på dygnet genom att bara sova knappt 3 timmar (svårt att somna!), anledningen till att det blev lite mindre än vanligt var att det skulle komma en säljare från Härjedalskök och försöka sälja på oss ett nytt kök (luckor & lådor) - Jag kan säga att han misslyckades med både priset och sin oengagerade inställning att sälja! Blir ett nytt IKEA kök istället.

Resten av Fredagen gick åt till att storhandla, rasta hundar och slappa på soffan framför nya Wallander (OK film).

Igår så var det dags för årets första, ja första på närmare 2 år faktiskt, inomhustävlingen för min del. Detta skedde i samband med klubbens arrangemang Vinthundsvintern (http://www.studenterna.nu/Others/start.asp). Jag skulle både tävla och vara funktionär, som brukligt då det är klubbarrangemang. Min distans igår var den något ovanliga 2000 m, 2:a gången jag skulle springa denna distans.

Hur gick det då?

Efter avslutad tävling så var det fullt fokus på att räkna varv och skriva ner varvtider på alla som roade sig med att springa, kul att se alla strålande insatser och att kunna hjälpa till så att de kan genomföra dessa!

Väl hemma igen efter en heldag i Sätrahallen så möttes jag av en 3- rätters middag som Madde överraskade mig med, JÄTTEGOTT och uppskattat!!!

Idag så blir det en lugnare dag med ett enkelt distanspass.